whitehead

BERÄTTELSEN OM KONSTEN ATT PÅ RÄTT SÄTT ÄTA EN MARIANNE

Om fyra vuxna personer reser med färjan från Varberg till Grenå och om en av dessa personer, av kvinnligt kön, köper en stor påse med den helt underbara karamellen Marianne så utvecklas under resan ner genom Danmark och norra Tyskland en njutningsteknik på gränsen till fulländning. Nämligen att på bästa sätt äta nämnda konfekt.

Resan går genom dansk landsbygd, grönt och vackert med böljande kullar och blommande trädgårdar. Vi äter Marianne - hela tiden, praktiskt taget utan avbrott. Den manliga delen av bilens passagerare stoppar in karamellen i munnen, biter till, tuggar lite och sväljer. Ett motbjudande oproffsigt, nästan vulgärt, sätt att konsumera denna utsökta godsak. Första dagen passerar detta dock utan anmärkning, dom kanske lär sig tänkte vi mera erfarna karamellkonsumenter. Vi, de två kvinnorna i bilen, hade hela tekniken klart för oss nästan från karamell nummer ett. Utan att växla ett ord om detta med varandra, tekniken sitter i ryggraden, behöver bara finjusteras lite under kommande dagar.

Undertecknad vet inte hur många karameller en påse som den inköpta innehåller men dom varade hela vägen till Rügen och hela tiden vi vistades där fram till Border Shop vid färjeläget i Sassnitz när vi skulle färja tillbaka till Trelleborg. Och vilken fantastisk teknik vi utvecklade! Och, i kön till Sassnitzbåten lyckades vi äntligen lära även männen denna konst.

Man väljer ut en karamell i påsen. Känner noga över den och klämmer försiktigt på den INNAN man tar av papperet. Den får absolut inte vara trasig, då blir den nedgraderad till tugg-karamell och överlåts på en mindre nogräknad Marianne-ätare, exempelvis mannen till vänster i bilens baksäte. Papperet sparas för återanvändning.

Nu läggs karamellen på tungan med ena bredsidan neråt och trycks MYCKET försiktigt upp mot gommen. Tungan föres fram och tillbaka i mjuka rörelser över ytan.

Efter en stund, cirka en minut, vändes karamellen och samma procedur upprepas, nu från andra bredsidan. Vändningarna upprepas ytterligare två gånger. När karamellens ytskikt börjar bli poröst börjar man istället suga försiktigt. Nu sipprar chokladen som funnits inuti karamellen ut i små rännilar över tungan. Detta är momentets absoluta höjdpunkt. Man lutar sig behagfullt tillbaka i bilsätet, blundar och njuter. Sedan återstår bara att tugga i sig resterande ytskikt och begära en ny Marianne.

Papperet som omslutit Mariannekonfekten bearbetas under tiden man behandlar sin karamell i munnen. Man rullar detta röd-vita papper försiktigt och mycket hårt från hörn till hörn. Detta kan sedan, i brist på äkta vara, användas som tandpetare.

Det inköptes ytterligare en förpackning Marianne på Border Shop. Nu i kartong. Detta innebar att mycket färre karameller var skadade och att ännu flera kunde ätas på rätt sätt. Dock, alla njutningsmedel brukar ha en biverkan, så också Marianne. Övre gommen är svårt nedsliten och känns faktiskt nästan sårig, tungan är aningen flagad och detta kommer nog att hålla i sig en eller ett par veckor framåt. Njutningen uppväger emellertid helt detta och förhoppningsvis blir vi bjudna på Marianne varje gång vi besöker våra resvänner och så länge kartongen inte är tom.

Vi bor intill Varbergs med säkerhet finaste gata. När den blir klar vill säga. OM den blir klar. Den har nu reparerats och byggts om i närmare två år. Jag har skrivit om den förut men den tål verkligen att tas upp en gång till. Södra vägen.

Det började med ett hål här och ett hål där. Alltmer av asfalten försvann och så småningom vad det nästan bara en grusväg. Och det lades ner rör. Längs hela sträckan mellan Hästhagavägen och upp till korsningen vid Sörse. Så skottades alltsammans igen och vi trodde det var klart men då grävdes det upp igen för nya ledningar. Efter dessa grävningar, eller om det kanske var före, det har pågått så länge nu att vi som bor i närheten och använder gatan inte längre har någon bestämd uppfattning i vilken ordning allting sker, lades det ut någon märklig form av oljegrus. Detta var RIKTIGT dåligt att köra på men låg i alla fall på under förra sommaren.

När hösten kom skyfflades allt som över huvud taget kunde kallas farbart bort och i vinter har det varit Varbergs enda gata som definitivt varit bättre att köra på ju mera snö det funnits för snön har i alla fall fyllt upp hålen. Oj, oj, så dålig den varit!

Nästan hela vintern har arbetet med just gatan stått helt stilla men nu, äntligen är det asfalt igen. Men inte överallt och inte hela vägen. En bit är bred och fin som en motorväg medan andra avsnitt fortfarande är grus men vi trodde ändå att arbetet fortgick och kanske äntligen var över. DÅ började dom gräva små hål på Apelviksvägen. Lite här och där och ett mera rejält, bara så att det inte skulle gå att köra där heller.

Men, mitt i alltihop har det stensatts. Precis i korsningen med Apelviksvägen har det byggts någonting stort, runt i marksten som ingen människa begriper vad det är. I ur och skur, i frost och snöyra har stenläggarna idogt jobbat på. Det har tinats mark under stora dukar och med värmefläktar och den stensatta ytan har vuxit sig större och större. Vi som bor här har undrat och spekulerat, nu tror jag att jag har hittat svaret. I slutet av 1800-talet upplät Hugo Gerlach mark, PRECIS där i korsningen, till en dansbana. Kan det möjligen vara så att vår kära kommun nu byggt en ny?

I lördags hände det igen. En tsunami, som en följd av ett av de kraftigaste jordskalven som förekommit, slog in över land, hus och människor. Den här gången i nordöstra Japan. Ett skalv med över nio på Richterskalan är enormt.

Det finns två områden på jorden där 90 procent av alla stora jordskalv inträffar.

Det ena är ”Ring of fire” som omfattar i stort sett hela Stillahavskusten. Från Sydamerika, upp över Kalifornien, ryska östkusten, Kina, Japan och ner mot Nya Zeeland.

Det andra sträcker sig från Kanarieöarna, över norra Afrika, Medelhavsområdet, Mellanöstern och Kina. Här VET man att det flera gånger årligen inträffar skalv, oftast mindre, men då och då kolliderar de tektoniska plattorna som bygger upp jordskorpan ordentligt och stora skalv blir resultatet. Som om inte detta vore nog finns de allra flesta vulkanerna i dessa två områden.

Här, i dessa områden, bygger man kärnkraftverk. Ryssland har dom i området liksom Kina, Japan och USA. Dom sägs byggas jordbävningssäkra. Men…..om skalvet uppstår ute i havet och åtföljs av en tsunami, då verkar det inte vara alls lika säkert. När hela infrastrukturen slås ut, el- och vattenförsörjning försvinner, var finns säkerheten då?

Jag är INTE mot kärnkraft. I områden som ligger utanför de som jag nämner ovan tror jag att kärnkraften är säker. Men det verkar som om ALL kärnkraft, inklusive vår egen plötsligt över en natt blivit farlig och media fullständigt frossar i katastrofhot och den stora frågan är vad vi ska göra här hemma.

Vad vi borde göra här är att komma ihåg att i Japan drabbades flera hundra tusen människor av tsunamin. Mängder av japaner blev hemlösa, har varken värme, mat eller tak över huvudet och många tusen dog i vattenmassorna. Plötsligt glömdes allt detta bort och all medial bevakning riktades mot ett enda ställe, Fukushimas reaktorer. Och, jo, det ÄR en katastrof att dom läcker, det ÄR en katastrof att det förmodligen kommer att uppstå härdsmältor. Men det gör inte den andra katastrofen mindre och framför allt, det gör inte våra kärnkraftverk farligare.

Sendai hade 2,2 miljoner invånare, Natori 100 tusen och Kesennuma 75 tusen. Ni har väl alla vid det här laget sett hur det såg ut när vågen, tio meter hög, kom in. Hade det hänt här hade den nått en bit upp på torget i Varberg och helt raderat ut Läjet.

Rikta in uppmärksamheten på de människor som har det svårt och hjälp dom NU. Åt det andra kan vi inte göra någonting, det får vi bara hoppas att japanerna själv kan lösa.

INGELAS KÖTTFÄRSSÅS

6 personer

500 g oxkött

200 g blandfärs

150 g tärnad bacon

3-4 msk olja från soltorkade tomater

2 morötter

1 palsternacka

2 mindre gula lökar

1 hel kinesisk vitlök eller 5 vitlöksklyftor

1,5 dl tomatpuré

½ dl vatten

1,5 dl rödvin

1 burk soltorkade tomater

1 msk oregano

1 msk fransk örtblandning

1,5 tsk salt

2 krm svartpeppar

Gör alla ingredienserna klara:

Skala löken och hacka den grovt.

Tärna baconet om du inte köpt färdigtärnat.

Skala vitlökarna och hacka dem fint. Skala morötterna och palsternackan och riv dem grovt.

Häll av oljan från de soltorkade tomaterna och spar den separat. Tärna tomaterna.

Stek baconet knaprigt. Ta upp det.

Fräs alla grönsakerna i tomatoljan utan att de tar färg. Ta upp dem ur pannan och häll i ny olivolja och fräs färsen. Blanda i grönsakerna, baconet, tomatpuré vatten, vin och tomaterna.

Krydda med oregano och örtkryddorna, färska eller torkade spelar ingen roll, salt och svartpeppar. Koka sakta i 1,5 timma. Krydda och salta mera om ni vill ha såsen starkare.

Såsen blir allra bäst om den får stå i kylen ett dygn före serveringen.

En alldeles utmärkt bjudrätt med färsk pasta, en god sallad och ett gott bröd. Klart långt innan gästerna kommer och bara att värma och servera. Tar en halvtimma att göra, koka gör den själv.

INGELAS BÄSTA KÖTTGRYTA

8 personer

1,5 kg älgstek ( högrev eller oxbringa går också bra)

smör och solrosolja till bryning

salt

5 st medelstora morötter

8 st schalottenlökar

5 vitlöksklyftor

3 – 4 lagerblad

12-15 krossade svartpepparkorn

7 dl bra oxbuljong

5 dl rödvin

1 dl blossa starkvinsglögg

75 g minst 70%-ig choklad

3 hg rökt sidfläsk eller tärnad bacon

15 st champinjoner

1 liten burk soltorkade tomater

Ca 20 st kalamata-oliver

Skär köttet i bitar, ca 5x5 cm. Salta dem och bryn dem i olja och smör. Lägg över köttet i en gjutjärnsgryta eller annan stekgryta.

Skala och grovskiva lök och morötter, hacka vitlöken grovt och fräs detta en stund i smör och olja. Lägg över även detta i grytan. Häll på ½  liter buljong, ½ liter rödvin och 1 dl glögg.

Finhacka chokladen och lägg i även denna i grytan. Krydda med lagerblad och krossad svartpeppar. Smaka eventuellt av med mera salt. Koka i 1,5 timma.

Tärna och fräs fläsket. Ta upp det och skiva och fräs svampen i fläskfettet. Lägg i svamp och fläsk i grytan efter 1,5 timma, späd eventuellt med mer buljong och koka ytterligare en halvtimma. Lägg i tomater och oliver och låt koka ca tio minuter. Smaka av och krydda eventuellt med mera svartpeppar och glögg.

Låt grytan vila ett dygn eller över natten och servera med kokt potatis och inlagd pressgurka.

I helgen skall vi först ut och dricka öl med Ölringen. Ingen provning denna gång men årsmöte så det blit mat och öl ändå. Sedan upp tidigt på söndag och ner till min "sommarbror" i Slöinge och baka bröd. Detta skall bli hur roligt som helst, har inte bakat i stenugn sedan mormor och morfar fanns och det är ett tag sedan. Minns hur morfar samlat björkris i buntar på hönshusloftet och hur han gick upp mitt i natten och eldade ugnen. Sedan skrapade har ut askan och borstade med en björkruska. Då hade mamma och mormor redan knådat degen och gjort brödkakor som dom genasst förde in i ugnen med brödspadar. Tror det blev runt 20 brödkakor åt gången.

Enligt expertisen på plats börjar vi söndagen med en lunchpizza när ugnen är som hetast. Rena lyxpizzan, inköparen till kalaset räknade upp vad han handlat och det innebar ALLT, mozarella, lufttorkat vildsvinskött, salami, herrgårdsost, soltorkad tomat, sardeller och så vidare. Sedan skall vi fortsätta med baguetter, källarfranska, matbröd och avsluta med bondkakor och bruna bröd. Vi ska starta klockan nio och beräknas vara klara runt midnatt, jösses, finns den nå´n där ute på nätet som har frys-plats? Kan donera en brödkaka i så fall!
Funderingarna är nu hur det skall gå med Viktväktandet. Först öl på lördagen och sedan pizza på söndag, blir att späka måndag och tisdag, grönsakssoppa och vatten tror jag blir bra.